INSKRIVNINGSVÄSENDET

Sedan 1812 har män i Sverige haft skyldighet att göra värnplikt. Omfattningen av denna skyldighet har växlat avsevärt under årens lopp. Detsamma har organisationen av inskrivning och uttagning gjort. På Gotland fanns redan från 1811 ( 1885) en särskild beväringsinrättning, Gotlands nationalbeväring.

Perioden 1812-1885

Inskrivningen skedde under denna tid vid s.k. beväringsmönstringar. Någon särskild inskrivningsorganisation fanns inte utan inskrivningen skedde vid vissa regementen, huvudsakligen infanteriregementen; i Stockholm även vid det värnpliktiga s.k. Livbeväringsregementet.

Perioden 1886-1901

Enligt 1885 års värnpliktslag indelades landet i 31 inskrivningsområden, vilka var knutna till infanteriregementena och hade samma namn som dessa. Inskrivningsområdena indelades i bataljonsområden, dessa i kompaniområden och dessa i sin tur i avdelningsområden. I den fasta organisationen är det dock endast utöver inskrivningsområdena kompaniområdena som framträder klart. Under perioden skedde smärre förändringar i organisationen. I det följande angivna orten för inskrivningsområdena (io) visar var resp regementes huvudexpedition låg.

Kronobergs regementes io Växjö 1886 1901

Jönköpings regementes io Jönköping 1886 1901

Kalmar regementes io Eksjö 1886 1901

Perioden 1902-1969

Inskrivningssystemet ändrades efter 1901 års härordning. Inskrivningsområdena motsvarade visserligen fortfarande ett infanteriregementes område, men de fick nya namn. Antalet inskrivningsområden var 26 stycken, men minskades 1926 till 21 stycken. I varje inskrivningsområde ingick ett antal s.k. rullföringsområden. Genom riksdagens beslut 1942 försvann dessa från inskrivningsorganisationen och kvar blev endast 21 inskrivningsområden.

Till inskrivningsområden hörde också s.k. landstormsområden. Som framgår av namnet registrerades i dessa de personer som tillhörde landstormen. Genom 1942 försvarsbeslut omorganiserades denna del av försvaret och i stället för landstormen inrättades hemvärnet. År 1969 ändrades inskrivningsorganisationen i samband med Värnpliktverkets tillblivelse.

Jönköpings io Jönköping 1902 1927

Kalmar io Eksjö 1902 1927

Kronobergs io (Io 11) Växjö 1902 1969

Norra Smålands io (Io 7) Eksjö 1902 1969

Perioden 1969-1995

År 1969 upphörde landets indelning i inskrivningsområden. I stället delades landet in i tre värnpliktskontor (södra, östra och norra), vardera indelade i två inskrivningscentraler, södra i Södra och Västra, östra i Östra och Bergslagens, norra i Nedre Norrlands och Övre Norrlands. Organisationen ändrades 1976, då inskrivningscentralerna bytte namn till värnpliktskontor. Dessa ingick fr.o.m. 1 juli 1976 som enheter i myndigheten Värnpliktsverket. År 1981 1991 fanns även ett Värnpliktskontor för marinen. Det sammanslogs 1991 med Östra värnpliktskontoret till Mellersta värnpliktskontoret. År 1995 lades Värnpliktsverket ned och i stället finns fr.o.m. den 1 juli 1995 Totalförsvarets pliktverk, vanligtvis kallat Pliktverket. Värnpliktskontoren ersattes vid samma tidpunkt av regionkontor som är närmare knutna till huvudkontoret.

Södra värnpliktskontoret (VKS) Kristianstad 1969 1995